45 minuter långt (eller kort) pass istället för att äta lunch.. Ja inte jag då för jag arbetar ju inte kontorstider men vad jag önskar att jag hade ett arbete med kontorstider sådana här gånger.. Finns det verkligen arbeten där det finns utrymme för att gå iväg på lunchen, och dessutom där det finns utrymme att stoppa i sig något ätbart medan man arbetar.. Så ser det inte ut i min värld, där har vi 45 minuters lunch om vi arbetar dag- eller kvällspass, när vi arbetar natt har vi matuppehåll - alltså sitta ner och äta om verksamheten tillåter..
Passet hölls av Malin, lika bra som vanligt och jag tordes skruva extra mycket på röda knappen.
Jag känner av något i höger knä, på utsidan, undersidan. Jag ska inte säga att det är smärta men det gör ont när jag har suttit stilla med böjda knän en stund så gör det ont att räta ut det. Jag vaknar på natten när jag vänder mig och i samband med det har rätat ut benet. När jag är igång känner jag inte av det. Min egen teori är att det "bara" är de nätta tre milen på Richmond med tillhörande skor med clips som ger sig till känna. Det började efter landsvägscyklingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar