Det var länge sedan jag hade möjlighet att gå på Jonathans pass. Det var helt klart värt att gräva som en tokig under gårdagen för att kunna åka hem mitt i natten..
Stel i ländryggen, eller träningsvärk, efter att ha grävt ner 100 m elkabel i rasande fart igår - kändes så där att pallra sig i väg till gymmet. Solen strålade från en klarblå himmel..
Men väl där så händer det där som bara händer när Jonathan instruerar: det är jag och min cykel - inget annat existerar..
10 minuters uppvärmning, 65% av maxpuls - kan fortfarande prata och andas in genom näsan och ut genom munnen (jag använder ingen pulsklocka...)
3 backar, varje 6 minuter lång. Den första 75% av maxpuls, den andra 80% av maxpuls och den tredje 85% av maxpuls.
Vilan innan de 6 intervallerna kändes lång men behövlig. Avslutade passet med intervaller på mer än 90% av maxpuls - rätt in i väggen kan man ju också uttrycka det ;) Intervallerna såg ut så här, 60 sekunder, 90 sekunder, 60 sekunder, 90 sekunder, 60 sekunder och 90 sekunder.
Det är länge sedan jag drack 750 ml vatten när jag tränade och det resulterade ju mest i att det kluckade i magen och illamåendet väntade runt hörnet.. Men det är det värt alla gånger :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar